Tag Archives: HAIM

100 mil taxi

Emma | Presslounge
Hej hej, här sitter Emma och vilar (hänger på webben) i en helt tom, tyst och grön presslounge. Vi har haft en rätt härjig dag som avslutades med någon slags taxi-sightseeing genom Barcelona. Högst oklart allting. Vi har nu svårt att hålla ögonen öppna, därav kort och ej så kreativ sista rapport från denna fredag på Primavera Sound. Men, det är ok!

Dagens bästa: Kim. Haim.
Dagens sämsta: Sångaren i The Nationals (kråk)sångröst. (snubbar på scen).
Dagens bubblare: Att det slutade regna och åska.

Tack och hej för idag, ni får Haims avslutnings-trum-bonanza i godnattpresent.

HAIM – VIDEO – KLICK – HURRA!

Hörs i morgon!

Så mycket bra, så lite tid. Fredag på Primavera Sound 2014

Efter ösregn och åska, vegansk korv å bröd, cava och varma kläder är vi till slut på festivalområdet. Vi måste dela upp oss för att hinna med allt – Emma går till Haim och jag går till Body/Head.

Kim Gordon – denna magiska majestätiska person. Scenen är Auditoriet och jag lyckas knipa en plats på tredje raden. Musiken är experimentell och det är endast två gitarrer – och Kim som vrålar/stönar om vartannat. Jag har sett bättre, javisst. Tex Sonic Youth på KB för några år sedan. Nej, inte jämföra, jag vet. Sonic Youth har gått i graven. Men, tack, det är något med Kims närvaro som helt tar mig med storm. Tråkigt att skriva om kläder men Kims rövkorta paljettshorts tillsammans med silvriga high heels är helt fantastiskt. Hen manglar på och jag stannar för jag vill bara insupa allt jag kan av Kims närvaro. Men, det här är konsertmusik, jag tvivlar på att jag nånsin kommer sätta på Body/Head på skiva.
image
KIM GORDON FÖR ALLTID I HJÄRTAT

Under tiden såg Emma Haim på största scenen (Heineken).
Haim. Glödar igång den regndystra publiken på bästa sätt! Är så jävla coola och laidback samtidigt som de är så peppade att de spricker (first time in Spain!). Gör en helt fantastisk version av Forever och uppmanar publiken att “time to rage, we are fuckin’ Haim!!” Avslutar setet med varsin trumma och bankar på så in i! Magiskt.

Efter Kim springer jag sedan till Pitckfork-scenen där jag möter upp Emma för att se FKA Twigs.
FKA Twigs fyller upp scenen helt och hållet. Skillnaden mellan henne och Glasser – när FKA Twigs dansar tar hen helt över och förhöjer stämningen. En tänker inte ens på de två snubbarna som står på varsin sida och kompar – detta är ett plus. Hen är helt fantastiskt bra och om du får en chans att se det här – ta den.

Vi måste lämna Pitchfork för att gå till ATP och se Sharon Van Etten.
Alltså- vi gillar ju Sharon Van Etten men vi är ense om att scenen är för stor för henne. En mindre scen i eftermiddagssol hade varit perfekt, till exempel tillsammans med First Aid Kit. Vi tycker om hennes folkmusik, och vi vill se mer. Men hen fångar oss inte just nu. Hen är (än så länge) ingen Cat Power, för oss.

Inatt ska vi förhoppningsvis orka se Mise En Scene kl 02. Vi håller tummarna för att kaffe och vatten håller oss flytande.

Hörs!

Haim, Sharon Van Etten, FKA Twigs, Body/Head! mind: blown

bild (1) Festivalbild från igår kväll, foto av Malin.

bild (2)
Det här är vår gata!

Grannen till lägenheten där vi bor håller på att renovera, vi blev informerade om att hen hade lovat att inte börjat innan kl 10 varje morgon. Så i morse började det bankas och borras, halvnöjd tittade jag på klockan – 9.56. Uh.

Men vi har ätit veganska croissanter till frukost och ikväll ska vi se Haim. Livet är ändå bra här i Barcelona.

Varje morgon när vi äter frukost har vi en procedur, Malin (chefredaktör på Mint) som också är här med oss, går igenom dagens schema och vi säger “ja” eller “nej” till vad vi ska se. Det slaktas rätt hårt och det en har sagt nej till går inte att ändra. Dagens ja: Haim, Slowdive, Yamantaka // Sonic Titan, Sharon Van Etten, FKA Twigs, The War on Drugs, Deafheaven, Julia Holter, Linda Perhacs, Body/Head, Kvelertak, Mise En Scene.

Vi är lite speciellt intresserade av Sharon Van Etten (mest för att hen jämförs med Cat Power. Och vi älskar– ä l s k a r Cat Power). Såhär skriver Primavera:

“It is not by chance that her debut at Primavera Sound in 2012 was one of the most talked about concerts of that edition: naked, confessional and cathartic, the Brooklyn artist has made her urban and dreamy folk into an extension of her state of mind, a mixture of emotional turbulence that she poured into albums such as “Because I Was In Love” and “Epic” and which by the time she got to “Tramp” made any comparisons to Cat Power otiose.  Established as one of the great contemporary urban singer songwriters, this American is back with “Are We There?” an album on which she allows herself to be accompanied by members of Beirut and The National amongst others.”

Vi återkommer med några rader om hur det var (och hoppas att det inte bara är snubbar i kompbandet). En kan lyssna på senaste albumet Are We There så länge, det är rätt fint.

Och såklart – Body/Head – älskade Kim Gordon. Som vi längtar.

Ok, hörs då!

9,7 % kvinnliga akter på Primavera Sound 2014

I år är 9,7 % av akterna på Primavera Sounds scener kvinnliga akter, 50/50-akterna är 4,8 % och de manliga akterna är 85,5 %.

9,7 % kvinnliga akter.

Primavera-Sound

Nej, att räkna akter säger inte allt – men det säger förbannat mycket om strukturer och på vilket sätt bokare arbetar och vilket ansvar en vill ta för att skapa en jämställd scen. Det säger också mycket om vilka som får ta plats och vilka som har tillgång till de stora scenerna, och den stora publiken.

Vi hade inte tänkt räkna könsfördelningen, dels för att det tar lång tid men också för att vi mest ville ha det härligt i Barcelona med bästa vänner, hänga i sol, dricka cava och gå på grymma konserter. Men så började vi räkna, och kunde inte sluta.

269 akter gick vi igenom – och vi räknade och räknade, hurrade när en akt var kvinnlig men efter 20-30-60 manliga akter i rad blev det som ett skämt. Vad ska vi säga? Är vi förvånade? Nej. Så tröttsamt det är att om och om och om igen få bilden av den ojämställda scenen bekräftad. En blir matt, och uppgiven. Av 269 bokade akter är 26 kvinnliga, 13 är 50/50, och 230 är manliga.

Det ligger en tung stämning i lägenheten just nu. Dessutom är det lite kallt, och solen gömmer sig bakom molnen. Åååh– vi skulle ligga på stranden idag men det går inte, och musikscenen måste bli jämställd för om en aldrig får se några kvinnor på scenen– hur ska en då kunna identifiera sig? och känna att en har rätt till det offentliga rummet?– precis som vilken snubbe med gitarr som helst?
Och – jag hittade en kackerlacka i natt, vi a v s k y r kackerlackor.

vi tar ett två tre djupa andetag
Det finns väldigt mycket bra som är bokat och vi är extra peppade på; Body/Head (Kim Gordons nya projekt!), Dum Dum GirlsFKA TwigsGlasserHaimHelen LoveLa SeraSt. VincentSvperWarpaint,
Yamantaka // Sonic TitanAngel Olsen (kommer vi inte kunna se pga spelar på efterfesten som är när vi har åkt hem, bu), GrouperMise En Scene.

(När vi räknade utgick vi från artistlistan som finns på Primavera Sounds hemsida [även inställda akter är inräknade] och här hittar ni vår metod för räkning samt hur vi tänker kring kön.)

Dagens låt: HAIM – Falling


HAIM – Falling