Category Archives: Festivalakter

All the ♥♥QUEENZ♥♥ på Way out West

Ladyfest Malmö tipsar om alla WOW-MOMENTS som väntar på Way out west i helgen. Inför festivalen har Jämställdfestival gjort en preliminär granskning av bokningarna som visar att 37 % av de totalt 101 akterna är kvinnodominerande varav 62 % är mansdominerade. Det är en klar förbättring om en jämför med förra årets dystra testosteronsiffror där 73 % av akterna var mansdominerade. Samtidigt som festivalen alltid kan bli bättre helt klart. Ladyfest Malmös festivalschema är dock fyllt av underbara ♥♥QUEENS♥♥ som inspirerar och får en att vilja slänga upp den knutna feministnäven i luften och gunga med, ta er en titt här nedan!

♥ ROBYN

♥ SILVANA IMAM

♥ NENEH CHERRY

♥ BEATRICE ELIBeatrice-Eli

♥ LINDA PIRA OCH LADIES FIRST

♥ REBECKA OCH FIONA

♥ POLIÇA

♥ MAPEI

♥ JENNY WILSON

♥ MØ

♥ PLANNINGTOROCKplanningtorock

♥ JANELLE MONÁE

♥ NEKO CASE

♥ LILLA NAMOlillanamoweb21

♥ SUMIE

♥ ALICE BOMAN

♥ BELDINA & BELLA BOO

♥ KATIE GOT BANDZ

♥ I BREAK HORSES

♥ KELELA

♥ SEINABO SEY

♥ NICOLE SABOUNÉ

♥ ELLIPHANT

♥ ZHALAZhala

♥ NAOMI PILGRIM

♥ MARLENE

♥ FEMTASTIC CREW

♥ SAMANTHA CRAIN

♥ SHARON VAN ETTEN

Intervju med FEMTECH

Femtechaffisch1-01 (2)Om lite mer än en månad, den 13 september, arrangeras för första gången FEMTECH – Uppsala Feminist Festival Of Music And Art i Uppsala.  Som ni ser är det massor av grymma bokningar i alla kategorier från liveakter till vj:s, bland annat PlanningtorockAérea Negrot & JUCK. Kommer med all säkerhet bli en grym festival! Vi mailade över lite frågor om festivalen och arbetet. Läs och peppa!

aereaUberlin

AÉREA NEGROT

Hej Femtech!

Hej Ladyfest!

Vilka är ni? Berätta allt!

Vi är ett gäng på 10-12 personer, de flesta av oss är baserade i Uppsala och Stockholm. Några är vänner sedan tidigare, andra bekanta med varandra från andra engagemang. Alla jobbar eller studerar, så arbetet med Femtech är helt ideellt. Det vi har gemensamt är att vi alla brinner för feminism och elektronisk musik. Många av oss har bakgrund av att tidigare ha arrangerat klubbar, spelar själva eller inom föreningar som på olika sätt sysslar med feministiska frågor.

Hur fick ni idén till att arrangera en feministisk elektronisk festival?

Det började med att Makz, en av arrangörerna, fick idén om att skapa något som saknades på Uppsalas musikscen. Musikscenen är i hög grad mansdominerad, på festivaler är t.ex. 76% av akterna mansdominerade och 19% kvinnodominerade och 88% av artistbokarna är män och 12% kvinnor, enligt Jämställd Festival. Är det möjligt att förändra denna nedslående statistik och är det möjligt att förena feminism med elektronisk musik och konst? Det var med den frågeställningen Makz hörde av sig till oss andra, folk han träffat i olika sammanhang, inom musikvärlden och queera/feministiska nätverk. Vi träffades första gången i november 2013 i ett vardagsrum i en studentlägenhet i Uppsala. Många av oss hade aldrig träffats förr och vissa var med via länk. Där började ett samtal som varade länge, om vad vi saknade, vad vi ville och kunde göra. Samtalet har hela tiden präglats av vissa inofficiella ledord, som att inte begränsa sig själv eller andra. Världen är full av kritiker och pessimister, vi behöver inte såga vara idéer och tankar innan vi testat dem och begränsa oss när det gäller storleken på det vi vill göra. Så det växte, och växte, från vaga idéer om svartfester där vi själva skulle spela till detta, en feministisk och antirasistsik endagsfestival med grymma DJ-akter från när och fjärran, konst och workshops.

Vad kan publiken se fram emot att få se och höra?

Publiken kommer få uppleva en normbrytande festival, med akter som representerar olika identiteter och inte uttrycker sexistiska, rasistiska, transfoba, homofoba åsikter eller på annat sätt uttrycket förakt mot andra grupper av människor. Det blir episk musik, gåshud och konst, workshops och en mässa under en hel dag. Festivalen riktar sig till både dem som redan känner till alternativ elektronisk musik, samtidigt som vi vill sprida den alternativa elektroniska scenen till den feministiska publiken.

Vad är ni själva mest peppade på?

Vi är såklart peppade på alla våra bokningar och på att sprida den entusiasm och skaparglädje som skapat den här festivalen, men vi är också väldigt nyfikna att se vad själva arrangemanget kan skapa; vad händer i ett rum där konst, musik och feminism kombineras?

LOUISAHHH!!!

LOUISAHHH!!!

Ni har skrivit om era tankar och strategier för att arbeta feministiskt och antirasistiskt på er hemsida (läs dessa HÄR). Fantastiskt bra grej att vara öppna om hur en arbetar tycker vi, berätta mer om hur ni kom fram till dessa riktlinjer?

Tankarna och strategierna är ett resultat av det samtal som skett parallellt med själva arbetet med festivalen. Förutom att själva programmet och innehållet ska genomsyras av en feministisk och antirasistisk hållning har vi också eftersträvat det i vårt sätt att arbeta, mötas och samtala med varandra. Vi har funderat på vilka maktpositioner vi själva innehar, vad vi som grupp representerar och uttrycker och hur vi ska komma runt dessa barriärer. Vi har också inspirerats och lärt av andra organisationer och föreningar som arbetat med dessa frågor tidigare.

—Ni skriver att ni arbetar med era egna fördomar och avprogrammerar er själva, hur fungerar det i praktiken och har ni några tips på hur en ska gå tillväga?

Diskutera, samtala, bolla fram och tillbaka. Läs på, hur har andra gjort? Upprätta regler för hur möten ska bedrivas så att alla kommer till tals, det minskar risken för att personer i en priviligierad position fungerar som informella ledare. Prata om vilka maktpositioner ni själva innehar och vilka normer ni kan tänkas återskapa, prata om hur ni ska parat med varandra. Prioritera och planera i förväg, hur gör vi om vi hamnar i en situation där vi tvingas välja mellan att ge utrymme för de underrepresenterade, och anda värden, t.ex. att någon, låt oss säga att det är en vit cis-man, som gör musik som vi gillar? Respektera varandra, var öppna och nyfikna, det underlättar lärandet.

Om en vill engagera sig på något vis, hur ska en göra då?

— Hör av dig till oss! Alla är välkomna att bidra på det sätt de kan, oavsett om du saknar erfarenhet från liknande områden kan alla alltid göra något. Skriv till oss och berätta om dig, vad du vill och kan bidra med på info@femtechfestival.se

JD SAMSON

Vad är era bästa sommartips? Musik, film, feministiska evenemang etc. 

JD Samson, medlem i det feministiska elektropunkbandet Le Tigre, som kommer att spela musik på Pride i Stockholm, Feministisk Sommargala på Södra teatern i Stockholm 11 augusti, med artister från Feministiskt initiativs valskiva. Kolla in Cinema Queer, som är på turné i Sverige i juli, gå till ett bibliotek nära dig och låna några feministiska klassiker och känn revolutionens vingslag.

Dudefest på Primavera Sound 2014

Igår blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men ändå en av de bästa kvällarna.
———

Parc del Fòrum där festivalen är, ligger en bit bort från centrum, längs med havet. Det är väldigt fint, men kampen om taxi hem på natten kan bli ganska hetsig. Så klockan 7 imorse trillade vi till sist hem efter lång väntan med tunnelbanan till Passeig de Gràcia. Solen höll på att gå upp och vi enades om att vi promenerat på värre ställen vid den tiden på dygnet.

Som vi nämnde i det tidigare inlägget var sista kvällens headlines en orgie i snubbar på scen: Kendrick Lamar, Mogwai, Godspeed! You Black Emperor, Foals, Black Lips, Cut Copy, Blood Orange, Vulcano Choir, Nine Inch Nails,  m.fl. osv. På de fyra största scenerna var det 100% manliga akter under festivalens sista kväll. Vi säger definitivt inget om kvaliteten på dessa band, alla (nåja) är riktigt bra – både Mogwai, G!YBE och Blood Orange är personliga favoriter. Det är bara att det, som sagt, är så förbannat trist och tråkigt när allt är helt likadant hela tiden. Män som bokar män, som spelar för män.

Jag hade ett bra samtal med Anna Storåkers om just jämställdheten på Primaveras scener och vi enades om att det är pinsamt dåligt. Anna är bokare på Malmö Sommarscen, sitter i Kulturrådet och var på Primavera Sound för att skriva för MTV. En längre version av intervjun jag gjorde med Anna kommer upp i dagarna.

Överlag har Primavera Sound 2014 varit en mycket trevlig festival. Det är bra stämning och eftersom området är så stort som det är, fungerar hela tiden alla flödena, och det är aldrig överdrivna köer. Vi kommer åka tillbaka, antagligen igen och igen och igen. Till nästa år önskar vi oss dock mer jämställda scener istället för den dudefest som årets upplaga varit.

IMG_5571
Tack och hej från oss!

(Ett sista tips: när du är i Barcelona – se till att du inte missar avsmakningsmenyn på Sésamo. 10 veganska små rätter skänkta från ovan.)

Vi avslutar det här med att peppa lite mer på Dum Dum Girls (vi sörjer fortfarande att vi missade dem på festivalen). Här är deras video till Rimbaud Eyes.

Bad och beslut. Sista dagens bryderier på Primavera Sound 2014.

I kväll ska vi försöka se Helen Love och ett akustiskt set av La Sera. Tyvärr är Primavera Sounds finalkväll främst späckad av manliga, stora akter.

Vi har dessutom fått ta ett svårt beslut – vi kommer missa Dum Dum Girls för att ladda inför sista kvällen på festivalen, och för att hinna äta middag på den vegetariska restaurangen Sesamo. Förena nytta med nöje, vi måste tyvärr även äta. Och det är även såhär: de “stora banden” (banden med snubbar) är schemalagda senare på kvällen för att dra stor publik – vilket för oss gör planeringen klurig.

dumdumgirls

Dum Dum Girls (Foto: Patrice Jackson)

I vilket fall – Dum Dum Girls är ju något av en Ladyfest-favorit. Jag tror inte att ett enda dj-set gått förbi utan att vi har spelat dem, och den senaste skivan är riktigt bra. Lite mer popig och mindre skramlig än tidigare. Primavera Sound skriver såhär om dem:

The Californian Kristen Gundred, better known as Dee Dee Penny, member of Dum Dum Girls, has taken one step further in the sound transformation of her band with the recent “Too True”, an album that moves away from those feverish garage beginnings with ramonian devotion and goes for a more sophisticated sound.  Spun in pop and following in the footsteps of bands such as Vivian Girls and Best Coast, this Californian artist gives her pedigree punk a new and glitzier veneer and an attractive layer of reverb and distortion.

Det känns i ärlighetens namn skit att missa dem, kanske kan vi hitta en recension skriven av någon annan att posta senare. Men vi hoppas på att de kommer till Sverige snarast – kanske att vi får försöka se till att de gör det.

Men solen tittade fram några timmar idag, och vi har hängt vid havet, jag har även badat! Det var väldigt salt, i övrigt exakt som hemma i Malmö. Ja, förutom sangrian som serverades på stranden. Det kommer en rapport i natt, förutsatt att press-wifit fungerar (mañana mañana).

Hörs!

100 mil taxi

Emma | Presslounge
Hej hej, här sitter Emma och vilar (hänger på webben) i en helt tom, tyst och grön presslounge. Vi har haft en rätt härjig dag som avslutades med någon slags taxi-sightseeing genom Barcelona. Högst oklart allting. Vi har nu svårt att hålla ögonen öppna, därav kort och ej så kreativ sista rapport från denna fredag på Primavera Sound. Men, det är ok!

Dagens bästa: Kim. Haim.
Dagens sämsta: Sångaren i The Nationals (kråk)sångröst. (snubbar på scen).
Dagens bubblare: Att det slutade regna och åska.

Tack och hej för idag, ni får Haims avslutnings-trum-bonanza i godnattpresent.

HAIM – VIDEO – KLICK – HURRA!

Hörs i morgon!

Så mycket bra, så lite tid. Fredag på Primavera Sound 2014

Efter ösregn och åska, vegansk korv å bröd, cava och varma kläder är vi till slut på festivalområdet. Vi måste dela upp oss för att hinna med allt – Emma går till Haim och jag går till Body/Head.

Kim Gordon – denna magiska majestätiska person. Scenen är Auditoriet och jag lyckas knipa en plats på tredje raden. Musiken är experimentell och det är endast två gitarrer – och Kim som vrålar/stönar om vartannat. Jag har sett bättre, javisst. Tex Sonic Youth på KB för några år sedan. Nej, inte jämföra, jag vet. Sonic Youth har gått i graven. Men, tack, det är något med Kims närvaro som helt tar mig med storm. Tråkigt att skriva om kläder men Kims rövkorta paljettshorts tillsammans med silvriga high heels är helt fantastiskt. Hen manglar på och jag stannar för jag vill bara insupa allt jag kan av Kims närvaro. Men, det här är konsertmusik, jag tvivlar på att jag nånsin kommer sätta på Body/Head på skiva.
image
KIM GORDON FÖR ALLTID I HJÄRTAT

Under tiden såg Emma Haim på största scenen (Heineken).
Haim. Glödar igång den regndystra publiken på bästa sätt! Är så jävla coola och laidback samtidigt som de är så peppade att de spricker (first time in Spain!). Gör en helt fantastisk version av Forever och uppmanar publiken att “time to rage, we are fuckin’ Haim!!” Avslutar setet med varsin trumma och bankar på så in i! Magiskt.

Efter Kim springer jag sedan till Pitckfork-scenen där jag möter upp Emma för att se FKA Twigs.
FKA Twigs fyller upp scenen helt och hållet. Skillnaden mellan henne och Glasser – när FKA Twigs dansar tar hen helt över och förhöjer stämningen. En tänker inte ens på de två snubbarna som står på varsin sida och kompar – detta är ett plus. Hen är helt fantastiskt bra och om du får en chans att se det här – ta den.

Vi måste lämna Pitchfork för att gå till ATP och se Sharon Van Etten.
Alltså- vi gillar ju Sharon Van Etten men vi är ense om att scenen är för stor för henne. En mindre scen i eftermiddagssol hade varit perfekt, till exempel tillsammans med First Aid Kit. Vi tycker om hennes folkmusik, och vi vill se mer. Men hen fångar oss inte just nu. Hen är (än så länge) ingen Cat Power, för oss.

Inatt ska vi förhoppningsvis orka se Mise En Scene kl 02. Vi håller tummarna för att kaffe och vatten håller oss flytande.

Hörs!

Haim, Sharon Van Etten, FKA Twigs, Body/Head! mind: blown

bild (1) Festivalbild från igår kväll, foto av Malin.

bild (2)
Det här är vår gata!

Grannen till lägenheten där vi bor håller på att renovera, vi blev informerade om att hen hade lovat att inte börjat innan kl 10 varje morgon. Så i morse började det bankas och borras, halvnöjd tittade jag på klockan – 9.56. Uh.

Men vi har ätit veganska croissanter till frukost och ikväll ska vi se Haim. Livet är ändå bra här i Barcelona.

Varje morgon när vi äter frukost har vi en procedur, Malin (chefredaktör på Mint) som också är här med oss, går igenom dagens schema och vi säger “ja” eller “nej” till vad vi ska se. Det slaktas rätt hårt och det en har sagt nej till går inte att ändra. Dagens ja: Haim, Slowdive, Yamantaka // Sonic Titan, Sharon Van Etten, FKA Twigs, The War on Drugs, Deafheaven, Julia Holter, Linda Perhacs, Body/Head, Kvelertak, Mise En Scene.

Vi är lite speciellt intresserade av Sharon Van Etten (mest för att hen jämförs med Cat Power. Och vi älskar– ä l s k a r Cat Power). Såhär skriver Primavera:

“It is not by chance that her debut at Primavera Sound in 2012 was one of the most talked about concerts of that edition: naked, confessional and cathartic, the Brooklyn artist has made her urban and dreamy folk into an extension of her state of mind, a mixture of emotional turbulence that she poured into albums such as “Because I Was In Love” and “Epic” and which by the time she got to “Tramp” made any comparisons to Cat Power otiose.  Established as one of the great contemporary urban singer songwriters, this American is back with “Are We There?” an album on which she allows herself to be accompanied by members of Beirut and The National amongst others.”

Vi återkommer med några rader om hur det var (och hoppas att det inte bara är snubbar i kompbandet). En kan lyssna på senaste albumet Are We There så länge, det är rätt fint.

Och såklart – Body/Head – älskade Kim Gordon. Som vi längtar.

Ok, hörs då!

Svper på Primavera!

Pressloungen, älskade pressloungen. Tack för kaffe och vatten, värme och wifi.

Hej! Vi har det bra! Till slut tittade solen fram och vi har sett Glasser i solsken. Återigen en artist med en fantastisk röst – men det är ju svårt att underhålla en stor publik ensam på stor scen. Men hen lyckades och var peppad. Men återigen, vad är dealen med att alltid ha manliga supportande musiker? Ja ja, bra var det iallafall.

Efter Glasser såg vi något snarkigt band med dudes (Midlake) i väntan på Warpaint! När de till slut gick på hade vi även hunnit äta en ganska undermålig nudelrätt (men ändå gott med mat såklart). Warpaint var riktigt bra! Vi trängde oss fram och till slut kunde vi till och med se dem där framme på scenen. De stora scenerna här är klurigt stora, står en för långt bort kan en liksom bara ana att det är ett band där. Det var härligt att se ett så jävla bra band, och de fyllde största scenen (Heineken) – både publikmässigt och som band. De avslutade allt med harvande, bra mangel – och vi önskade att vi också kunde få glida runt i en camo-one piece likt den som basisten hade.

image
Svper på Vice-scenen

Kvällens bästa konsert har (än så länge) varit Svper! De spelade på den lite mindre Vice-scenen – och jävlar vad svängigt och basigt det var. Elektroniskt och smutsigt i stil med ett stökigt CHVRCHES (eller så lät det iallafall live). Lyssna här!

Ok- men nu ska vi dra och titta på just CHVRCHES. Hörs då!

9,7 % kvinnliga akter på Primavera Sound 2014

I år är 9,7 % av akterna på Primavera Sounds scener kvinnliga akter, 50/50-akterna är 4,8 % och de manliga akterna är 85,5 %.

9,7 % kvinnliga akter.

Primavera-Sound

Nej, att räkna akter säger inte allt – men det säger förbannat mycket om strukturer och på vilket sätt bokare arbetar och vilket ansvar en vill ta för att skapa en jämställd scen. Det säger också mycket om vilka som får ta plats och vilka som har tillgång till de stora scenerna, och den stora publiken.

Vi hade inte tänkt räkna könsfördelningen, dels för att det tar lång tid men också för att vi mest ville ha det härligt i Barcelona med bästa vänner, hänga i sol, dricka cava och gå på grymma konserter. Men så började vi räkna, och kunde inte sluta.

269 akter gick vi igenom – och vi räknade och räknade, hurrade när en akt var kvinnlig men efter 20-30-60 manliga akter i rad blev det som ett skämt. Vad ska vi säga? Är vi förvånade? Nej. Så tröttsamt det är att om och om och om igen få bilden av den ojämställda scenen bekräftad. En blir matt, och uppgiven. Av 269 bokade akter är 26 kvinnliga, 13 är 50/50, och 230 är manliga.

Det ligger en tung stämning i lägenheten just nu. Dessutom är det lite kallt, och solen gömmer sig bakom molnen. Åååh– vi skulle ligga på stranden idag men det går inte, och musikscenen måste bli jämställd för om en aldrig får se några kvinnor på scenen– hur ska en då kunna identifiera sig? och känna att en har rätt till det offentliga rummet?– precis som vilken snubbe med gitarr som helst?
Och – jag hittade en kackerlacka i natt, vi a v s k y r kackerlackor.

vi tar ett två tre djupa andetag
Det finns väldigt mycket bra som är bokat och vi är extra peppade på; Body/Head (Kim Gordons nya projekt!), Dum Dum GirlsFKA TwigsGlasserHaimHelen LoveLa SeraSt. VincentSvperWarpaint,
Yamantaka // Sonic TitanAngel Olsen (kommer vi inte kunna se pga spelar på efterfesten som är när vi har åkt hem, bu), GrouperMise En Scene.

(När vi räknade utgick vi från artistlistan som finns på Primavera Sounds hemsida [även inställda akter är inräknade] och här hittar ni vår metod för räkning samt hur vi tänker kring kön.)

Heavy Metal Heart (första dagen på ps14)

output_xoTsP2

Vi såg Sky Ferreira i ösregn. OBS – ösregn i Barcelona är fortfarande 100 gånger bättre än ösregn i Malmö. Alltså vi älskar Malmö, men Barcelona erbjuder en del annat som vi behöver just nu (semester, mojitos för 3,50€, konserter i överflöd och medelhavstemperaturer fastän regn).

Hen hade lite strul med medhörningen, även om hens största problem borde vara att endast spela med manliga musiker, men ja ja. Hen spelade alla hits, såg förbannat cool ut i sina solglasögon och skinnjacka samt såg ändå till att hela publiken (nåja) var nöjd. Mot slutet handlade dock mellansnacket endast om “the next song is (insert song)” vilket skvallrade ganska mycket om Skys tristess och irritation över tekniskt strul. Men ärligt talat, hens jävla röst är helt fantastisk – ge det en chans, lyssna på albumet en gång. Kanske känner du som Rolling Stone och tycker att det är topp 5 bästa debutalbum från förra året. Kör ba. (Det regnade och var ganska mörkt – därför får ni nöja er med en Primavera-gif istället för en bild på Sky. Men ändå häftig gif!)

Efter konserten mötte vi upp Anna Storåkers med vänner och drack en flaska cava (och 100 drinkar på bästa cocktailbaren Negroni). Anna är här för att skriva för MTV (länk kommer upp imorgon), ni bör inte missa Annas recensioner och texter pga hen är ett geni – överlag.

Nu dansar vi till Diamonds med Rihanna i vår lägenhet! Hörs!

Dagens bästa: Sky Ferreiras glittriga strumpbyxor + röst.
Dagens sämsta: regn (snubbar på scen)
Dagens bubblare: promenaden längs med Rambla del Raval med bästisar.